EKG Checklista och tolkningshjälp

. Postad i Medicinsk information

Checklista

  1. Förstärkning och kvalité
    • 10mm och ”skarpa” hörn
  2. Frekvens
    • <49 Bradykardi, 50-100 normalt, >101 Takykardi
  3. Grundrytm
    • Sinusrytm? P-vågor?
      • Positiva förutom i aVL, III och V1?
      • QRS-komplex efter varje p-våg? (Se AV-block)
    • Annan rytm med regelbunden QRS?
      • Annat förmaksfokus än sinusknutan? (Negativ p-våg)
      • Förmaksfladder? (frekvens 200-400 samt sågtandad baslinje)
      • Annan orsak? (se t.ex. AV-block)
    • Oregelbunden QRS?
      • Förmaksflimmer? (frekvens >400, knappt/ej synbar p-våg)
      • Förmaksfladder? (frekvens 200-400 samt sågtandad baslinje)
      • Annan orsak?
  4. Extraslag
    • SVES (vanlig QRS)/VES? Multifokala? Ersättningsslag? Kopplade / Bigemini / Trigemini?
  1. P-vågor
    • Bredd <120=6mm (>120=vä. förmakshypertrofi => difasisk)
    • Amplitud <0,25mV=3mm (>0,25=hö. förmakshypertrofi)
  2. PQ-tid
    • 0,12-0,22 sek (<0,12=Preexcitation => deltavåg, >0,22 se AV-Block)
  3. QRS-komplexen
    • Kan vara QS-komplex i V1, fast ej i V2
    • Elektrisk
      Vä = anterolateralt skänkelblock el vä. Kammarhypertrofi
      Hö = hö. kammarhypertrofi, båda kan vara medfött hjärtfel
    • Bredd
      <100=5mm (100-120=hinder, >120=block)
      Breddökn. p.g.a. hö. skänkelblock? Försiktig bedömning forts.!
      Breddökn. p.g.a. vä. skänkelblock el deltavåg? Avbryt!
    • Patologisk Q-våg? Om bredd >40=2mm  (ok i III om Q i aVF >30)
    • Patologisk R-vågsprogression? (Dold infarkt?)
    • Amplituder och Ventrikulär Aktiveringstid (VAT) (se Hypertrofi)
  4. ST-sträckan
    • Sänkt? (<0,5mm=ok)
    • Förhöjd? (V1-V3 <2-3mm=ok, övr. <1mm=ok)
    • Formförändrad?
  5. T-vågen
    • Patologisk – konfiguration och progression
  6. QT-tid
    • QTc =<430ms (män), =<440ms (kvinnor), kan annars ge takykardi

Sammanfatta fynden med Rytm, Frekv och Patologiska fynd. Kombinera detta med kända kliniska fakta och medicinering. Konklusion!

Avledningar

I Lateral aVR V1 Septal V4 Anterior
II Inferior aVL Lateral V2 Septal V5 Lateral
III Inferior aVF Inferior V3 Anterior V6 Lateral

OBS! Glöm inte den dorsala sidan.

Tolkningshjälp

Sinusrytm 1. Normal konstant P-våg före varje QRS
2. Positiv P-våg i avledning II
3. PQ konstant, normal QRST, frekvens 50-100
    Sinusbrady/taky 1. Normal PQRST
    2. Kammarrytm <50 resp >100
      Sinus arrest 1. P saknas på förväntat ställe.
      2. Efterföljande asystoli alt. försenat ersättningsslag.
      SSS
      SickSinusSyndrome
      1. Periodvis sinusbradykardi
      2. Periodvis sinus arrest alternativt SA-block.
      3. (Paroxysmala supraventrikulära takykardier - hos vissa.)
      Supraventrikulärt extraslag
      SVES
      1.
      a) Förmaks-SVES: ektopisk (Impulsursprung utanför sinusknutan.), avvikande P-våg före QRS.
      b)Nodalt-: retrograd P före el. efter QRS alt. ingen P alls.
      2. Vanligen normal QRST.
      Förmakstakykardi (AT)
      Avståndet mellan QRS & T-våg är oftast konstant
      1. Ektopisk P före QRS.
      2. Normalt QRS
      3. Regelbunden kammarrytm 150-250/min.
      Multifokal AT 1. QRS föregås av varierande P-vågor
      2. Varierande PQ-tid
      3. Normal QRST
      4. Kammarrytm vanligen >100.
      Förmaksfladder
      AFL
      1. Regelbundna F-vågor = sågtandsmönstrade.
      2. Förmaksfrekvens vanl. 250-350.
      3. Normalt QRS.
      4. Vanligen regelb/oregelb fysiologisk AV-blockering.
      Förmaksflimmer
      AF
      1. P-vågor saknas, flimmervågor istället.
      2. Oregelbunden kammarrytm. Frekvens 120-160 slag/min.
      3. Normalt QRS
      Nodal Rytm
      NR
      1. Retrograd P före eller efter QRS, alt ingen P-våg alls.
      2. Normalt QRS.
      3. Helt regelbunden kammarrytm 40-60/min (långsam)
      Nodal Taky
      NT
      1. Retrograd P före eller efter QRS, alt saknas.
      2. Normalt QRS.
      3. Mycket regelbunden kammarrytm >60/min.
      Paroxysmal SV takykardi
      a) ektopisk förmakstaky
      b) AV-nodal återkopplingstaky (inkl. WPW)
      1. Regelbunden, snabb kammarrytm >150/min.
      2. Attackvis förekommande m. abrupt start.
      3. Normala QRS. (Normalt kan P-vågor inte avgränsas)
      Ventrikulära extraslag VES 1. P-våg före QRS saknas.
      2. Breddökat QRS (>0,1s) med avvikande utseende.
      3. Diskordant T-våg.
      Kan vara svåra att skilja från SVES+grenblock. Fullt kompensatorisk paus tyder då på VES.
      Ventrikulär rytm
      VR
      1. Breddökade QRS m. avvikande utseende
      2. Ofta ngt oregelb. kammarrytm <40/min.
      3. QRS har ingen relation till förmaksaktivitet.
      Orsakas oftast av AV-block III eller Sinus Arrest
      Ventrikeltaky
      VT >3 slag i rad
      1. Breddökade QRS m. avvikande utseende
      2. Diskordant T-våg (har motsatt riktning som QRS-komplexet.).
      3. Kammarfrekvens >100/min.4. Avsaknad av P-vågor; alt P utan relation till QRS
      Kan vara svårt att skilja från PSVT med grenblock => P-vågor talar för VT
      Ventrikelflimmer
      VF
      1. Avsaknad PQRST.
      2. Oregelbunbunden undulerande baslinje.
      Asystoli
      A
      1. Avsaknad PQRST.
      2. Isoelektisk baslinje.
      Retledning
      Sino-atrialt block SA-block 1. Avsaknad av P-våg på förväntat ställe
      2. Efterföljande asystoli el. ersättningsslag senare än väntat.
      3. Durationen av block-perioden vanl. multipel av grundrytmens PP-tid.
      AV-block I 1. Normal P och QRST + inga bortfall av QRS efter P.
      2. PQ>0,20s. (>0,22s. Över 60 år)
      3. Alla P-vågor följs av QRS.
      AV-block II 1. Normal P och QRST + inga bortfall av QRS efter P.
      2. Vissa P-vågor följs ej av QRS.
      a) Mobitz typ1 (Wenchebach) med succesiv förlängning av PQ
      b) Mobitz typ2 regelb/oregelb block m. konstant PQ.
      Stor risk för övergång i AV-block III vid Mobitz typ2 = irreversibel skada
      AV-block III 1. Normala P med regelbunden rytm.
      2. QRS med RR, utan relation till P; alt avsaknad QRS.
      3. Kammarrytm <60/min. Två, av varandra, oberoende rytmer!
      RBBB =högergrenblock 1. QS>=0,12s
      2. M-format komplex i hö. precord (V1, V2, V3R) + ST-T förändringar.
      3. Bred S-våg i vänstersidiga avledningar. (V5-7, I, aVL.)
      4. Högerställd eller normal el-axel
      LBBB =vänstergrenblock 1. QS>=0,12s
      2. M-format komplex i vä. precord (V5-V7, I, aVL)+ST-T förändringar
      3. Bred och djup S-våg i hö. Precordavledningar. (V1, V2)
      LAH
      Hemiblock, främre
      1. Vänsterställd elaxel < -30
      2. Liten q-våg i I och liten r-våg i III.
      3. Normal QS-duration.
      4. R/S-kvoten låg i V5-V6
      LPH
      Hemiblock, bakre
      1. Högerställd elaxel < 105
      2. Liten r-våg i I och liten q-våg i III
      3. Normal QS-duration.
      Koronarinsufficiens
      CI
      1. Horisontell el. nedåtsluttande ST-sänkning >1mm (män),
      1,5mm (kvinnor), 0,08s efter QRS.
      2. Formförändrad T, med knickad ST-T
      Hjärtinfarkt
      AMI
      1. Uppåt konvex ST-höjning.
      2. Patologisk Q-, eller R-progression, Q-vågen= >25% av R-vågen och har duration >0,04s
      3. T-negativisering.
      Alla 3 vid transmural hjärtinfarkt
      -tidsförlopp 1. Akut (första dygnen): ST-höjning+utv av patol Q-våg.
      2. (Veckor) ST-höjning avlöses av negativ T-våg
      3. (Månader) T blir positiv.
      4. ST-T normala, kvarstående patologisk Q-våg.
      -lokalisation Framvägg V1-7 samt aVL-II.
      a) Anteroseptal: V1-4, I, -aVR, (aVL)
      b) Anterolateral: V4-7, I, -aVR, II.
      Diafragmalt; II, aVF, III, ofta även V4-7
      Bakvägg; reciproka förändringar ses i framväggen =>R-våg↑, ST-T↓, T↑
      Hypertofier
      P-mitrale
      Vä. Förmakshypertrofi
      Ex. mitralisstenos
      1. P > 0,12s
      2. Tvåpucklig P i II.
      3. Djup, negativ andra P-komponent i V1
      4. Kliniska hållpunkter.
      P-pulmonale
      Hö. förmakshypertrofi
      Ex. KOL
      1. Hög och spetsig P >3mm i II
      2. Hög pos. första P-komponent >2mm i V1
      3. Kliniska hållpunkter.
      LVH 1. S(V1) + R(V5) >26mm.
      2. VAT (V5) >5cs (Q→toppen av R)
      3. ST-T-förändringar, I, aVL, V4-7 + vä.ställd elaxel
      RVH 1. Höga R till höger, djupa S till vänster
      2. Elaxel > 90° (högerställd)
      3. VAT (V1) >3,5 cs
      4. ST-T-förändringar V1-2
      Läkemedel & Elektrolyter
      Hyperkalemi 1. Höga , spetsiga T.
      2. Avflackning P.
      3. Breddökat, deformerat QRS.
      Hypokalemi 1. Prominenta U-vågor.
      2. ST-sänkning och avflackad T.
      3. Hög P-våg.
      4. Benägenhet för digitalisarytmier.
      Hypercalcemi 1. Kort QT-tid.
      2. Viss risk för digitalisarytmier.
      Hypocalcemi 1. Lång QT-tid.
      2. SVES, VES, men liten risk för allvarlig arytmi.
      Digitalispåverkan 1. Bågformad ST-sänkning (hängmatta)
      2. Vid intox; Arytmier och retledningshinder.
      Kinidinpåverkan 1. Lång QT
      2. Avflackad/inverterad T samt ST-sänkning.
      3. Breddökat QRS vid högdos.
      4. Vid intox; AV-block, ventrikeltaky, flimmer & asystoli.
      Disopyramipåverkan 1. Lång PQ.
      2. Lång QT.
      Betablockad 1. Relativ bradykardi.
      2. (Ischemiska ST-T-förändringar maskeras.)
      TCA/Fentiazinpåverkan 1. Avflackadel inverterad T- och ST-sänkning.
      2. Förlängd QT
      3. Vid intox: Breddökade QRS, AV-block, ventrikeltaky och
      flimmer.
      Pacemaker-EKG 1. Spikartefakt m. kort duration i början av QRS.
      2. Breddökat QRS med ventrikulärt utseende.
      Övrigt
      ARVS 1. Snabba förmaksarytmier.
      2. ST-T förändringar V1-3.
      3. RBBB (=högergrenblock)
      4. S(I)Q(III)-, S(I)S(II)S(III)-mönster.
      5. P-pulmonale
      6. Elaxel höger.
      WPW 1. PQ<12cs.
      2. Breddökat QRS med deltavåg.
      3. Sekundära ST-T förändringar.
      4. Recidiverande paroxysmala takyarytmier.
      LGL 1. PQ < 12cs
      2. Recidiverande paroxysmala takyarytmier.
      Perimyokardit 1. Uppåt konkav ST-höjning generellt
      2. Senare utbredd ospecifik T-negativisering.
      3. Patologiska Q-vågor saknas
      4. (Arytmier, AV-block och lågt voltage)
      Långt QT-syndrom 1. Förlängd QT
      2. Benägenhet för ventrikeltakykardi, flimmer el. asystoli.
      Normaliteter
      P-vågen/PQ-intervall 1. Elaxel 0-90 grader vid SinusRytm
      2. Bredd < 11cs.
      3. Amplitud < 2,5mm
      4. PQ 12-21cs vid HF 70. Frekvensökning förkortar PQ
      VAT 1. Hö. kammare <= 3cs i V1; vä. kammare <= 5cs i V6
      QRS 1. Hög amplitud unga/smala, låg amplitud bl.a. p.g.a obesitas, emfysem m.m.
      2. "Transitional zone" (R=S) vanligen över V3.
      Q-vågor 1. Patologiska om >= 4cs eller >= 25% av R.
      2. Tillåtna i V1, vä.kammaravledning (I, aVL, V5-7),
      <3 i diafragmala avledningar.
      ST 1. Höjning < 2(-3)mm OK i V2.
      2. Höjning < 1mm OK i övriga
      3. Sänkning vanligen pga
      a) LV-belastning,
      b) koronarinsufficiens
      c) digitalis
      QT (mekaniska systole) 1. Normalt ca 40% av R-R intervallet
      2. Lång QT bl.a. hereditärt & pga cor incomp, CVL, elektrolytrubbning (hypocalcemi), kinidin.
      3. Kort QT bl.a. pga hypercalcemi och digitalis.
      T-vågen 1. Positiva i V5 och aVL (om R>7mm)
      2. Normalt konkordant med QRS
      3. Konfiguration normalt med flack start och brant slut.